ANALYS: En dödsdom för småorterna – men skyll inte på investeringarna
Nedläggningen av fyra landsbygdsskolor är inte bara en dödsdom för kommunens småorter. Det är ett beslut fattat i total uppgivenhet inför Vimmerby absolut största problem.
Varför är socialkostnaderna så höga i Vimmerby? Varför är så många i behov av hjälp i Vimmerby? Varför mår så många dåligt i Vimmerby?
Ställer man inte rätt frågor kan man bara få fel svar.
Det går att göra det enkelt för sig. Alla kan peka på grushögen norr om stan. Alla kan tycka att det här med snabbt bredband var onödigt. Alla kan tycka att de sjukaste gamla kunde bo kvar i utdömda lokaler. Alla kan peka på att Vimmerby plötsligt har två kommunalråd. Alla kan skylla allt på en herre från näringslivet som bytt bana.
Det är enkelt att peka. Men den som har enkla svar har inte förstått vidden av Vimmerbys problem. Kommunens lån borde vara en baggis. Räntorna är historiskt låga och kommunens räntekostnader motsvarar ungefär 1,3 procent av skatteintäkterna och statsbidragen.
Investeringarna behövdes
Ingen investering har varit naiv eller idiotisk. Det behövdes ett nytt vård- och omsorgsboende. Gymnasiet behövde en rejäl upprustning (som också fått fler elever att stanna i hemkommunen). Förskolan behövdes. Bättre bredband behövdes (och kommer fortsätta behövas). Industrimarken kan vara ett stort fiasko hur länge som helst, men när etableringarna väl blir ett faktum är investeringen en succé för lika lång tid framöver.
Det enda man kan kritisera med investeringarna är tajmingen. Blev det för mycket på en och samma gång? Kanske, men det hade inte spelat någon roll om Vimmerby väntat med industrimark och fiber. De investeringarna hade sänkt lånekostnaden med cirka tre miljoner kronor.
Det ger inga 30 miljoner i driftbudgeten.
Historiska underskott
Vimmerbys problem är mycket allvarligare än (över?)ambitiösa politiker som vill att saker ska hända på sekunden. Vimmerbys problem stavas s-o-c-i-a-l-n-ä-m-n-d-e-n.
Redan i mars prognostiserade socialnämnden ett underskott på 20 miljoner för 2015. Det kommer innebära att verksamheten har missat budget med cirka hundra miljoner kronor sedan hopslagningen av social- och omsorgsnämnden 2012.
Det är historiska siffror. Det är sanslösa siffror. Jag tar det igen: hundra miljoner på fyra år!
Ingen har förstått
Sociala kostnader är inget man väljer, det är något som man drabbas av. Antingen följer du lagstiftningen eller så får du betala vite och stå ut med att du svikit de som behövde samhället allra mest. Men ingen har förstått varför kostnaderna stigit så markant. Ingen politiker. Inte media. Ingen tjänsteman. Det är klart att tjänstemännen kan peka på utgifter och säga exakt var pengarna går: att placeringarna ökat och att de kostar si och så mycket.
Det svaret är inte falskt, men Vimmerby behöver andra frågor:
Varför mår så många dåligt i Vimmerby kommun? Varför behöver så många fler missbruksvård i Vimmerby kommun? Varför far så många barn i Vimmerby kommun så illa att de behöver institutionsvård?
Enligt SKL:s genomlysning från ifjol lägger Vimmerbys invånare 120 procent mer på barn-och ungdomsvård än liknande kommuner och 17 procent mer på missbruksvård. I utgången av 2013 hade Vimmerby 76 placeringar enligt SoL och/eller LVU. Närmaste kommun i SKL:s granskning hade 38.
Varför är det så just nu i Astrid Lindgrens pittoreska hemstad?
Jag har inga svar, men framöver kommer Vimmerbybloggen att djupdyka i socialens underskott.
Ingen politiker går fri
Det finns förstås andra orsaker – misslyckade organisationsförändringar, höga kostnader för tillfällig arbetskraft och dyrare IT – men socialnämndens underskott är grunden till allt. Klart att det förr eller senare skulle drabba andra verksamheter. Klart att de här underskotten förr eller senare skulle tvinga politikerna att fatta mycket smärtsamma beslut.
Ansvaret faller förstås hårdast på Moderaterna och kommunalrådet Micael Glennfalk. Han har inte lyckats vända socialnämndens utveckling. Men väldigt få politiker har ryggen fri. Ingen har röstat emot någon av investeringarna och precis alla tycks stå handfallna inför socialens kris.
Det kommer att dras enkla poänger nu, överallt och hela tiden, men ingen är seriös om den inte samtidigt kan berätta varför socialnämnden har så svårt att hålla budget och hur ungdomar och vuxna kommuninvånare ska få ett bättre liv.
Katastrofal kommunikation
Vi får betala nu. Du och jag med en liten skattehöjning, barnen på landsbygden med flera mils daglig pendling. Beslutet är katastrofalt kommunicerat. Ingen dialog med de berörda. Inga alternativ. Och massa fluff om att nedläggningarna beror på att man tänker på barnens bästa.
Tjatet om landsbygdens död är alltid vida överdrivet, men det här beslutet är en dödsdom för de berörda kransorterna. Vad är en ort utan sin skola? Vilka föräldrar flyttar till en ort om deras barn måste åka flera mil i buss till skolan varje dag?
Ingen skulle jag tro.
Och det är det mest sorgliga i allt det här. Nedläggningen av fyra orter är ett svar på fel fråga.
Jakob Karlsson
I huvudsak delar jag din analys, utom det sista. Har du belägg/exempel på orter som dött efter nedläggning av byskola och hur såg orterna ut i övrigt? Det finns föräldrar som bor på landet och hellre skulle väja en större skola än byskolan.