Skolfrågan het under allmänhetens frågestund

NYHETER / Permalink / 3

Allmänhetens frågestund brukar vara snabbt avklarat på fullmäktigesammanträdena. Så var det inte ikväll. Givetvis var det skolfrågan som orsakade den långa raden av frågor.

 Här kommer en sammanfattning av frågorna och svaren.

Ulrica Wall: Hur kan ni säga att landsortsskolorna dränerar skolorganisationen? 

Helen Nilsson (S): Jag har aldrig sagt att de dränerar, jag har sagt att det kostar mer på landsbygdsskolorna. Dränerar är förvaltningens ord. Jag bara förmedlar vad de säger och de säger att man tagit resurser från tätorterna till landsortsskolorna.

Åke Hammarskjöld:  

Helen Nilsson och Micael Glennfalk brukar prata om att vi ska hjälpas åt och kroka arm. Jag delar den uppfattningen. Nu har det hänt något helt enormt. Motståndskraften saknar motstycke och ni måste förhålla er till det. Hur ska ni hantera motståndskraften på lång sikt?

Peter Högberg (S): Visst ser vi den här kraften. Den är imponerande. Det är en stor rörelse i Vimmerby och engagemanget gläder mig. Jag hoppas att vi kan möta varandra och gå vidare för att utveckla hela Vimmerby kommun. Vi har svårt att hitta dessa pengar någon annanstans och behöver pengar för att driva kommunen framåt.

Lars Sandberg: Avser man att låta initiativtagaren till upproret vara med och formulera frågan i folkomröstningen?

Helen Nilsson (S): Nej. Inte helt och hållet. Det kommer inte bli en ja eller nej-frågan. Peter Fjällgård sitter inte i KS, fullmäktige eller någon annan nämnd så det blir nog svårt, men givetvis kan vi prata med honom.

Lars Sandberg: Varför har man preciserat rambudgeten just när det gäller BUN och inte de andra nämndernas budgetar?

Helen Nilsson (S): Vi har inte lämnat alla andra därhän. Vi har tittat på alla nämnder. Alla har fått besparingsåtgärder, men man ska komma ihåg att socialnämnden under många år burit de kostnader vi haft i Vimmerby kommun.

Rebecka Fredriksson: Får ledamöter rösta efter hjärta och samvete eller är det partiet som styr?

Helen Nilsson (S): Vi är ett demokratiskt parti och naturligtvis måste man själv rösta på det man tycker är det rätta. Vi försöker att hitta vägar så att alla känner sig så bekväma som möjligt i beslutet.

Micael Glennfalk (M): Vi fattar majoritetsbeslut i vår grupp, men politiker är folkvalda i fullmäktige, så man ska generellt sett kunna rösta hur man vill. Däremot tycker vi att om man har en avvikande uppfattning bör man komma ett motförslag.

Rebecka Fredriksson: Förut fanns det ett förebyggande socialt arbete som kallades Bubblan. Vad var tanken med att lägga ned den verksamheten?

Micael Glennfalk (M): Man måste förstå hur budgetarbetet går till. Jag tror att det var till 2011 års budget som socialnämnden fick en minskad ram och då valde man att lägga ned Bubblan. Jag stöttade det beslutet för det fanns indikationer på att Bubblan inte fungerade som institution, men det var ett klart misstag att skära på antalet fältare. 2012 tog vi tillbaka antalet fältare. Hur mycket det glappet har betytt är svårt att säga.

Rebecka Fredriksson: När kommer en oberoende granskning av kommunens utgifter i Itsam?

Micael Glennfalk (M): Kommunens oberoende granskning sköter revisorerna och kommunalförbundet har även egna revisorer. Ska man granska på något annat sätt måste det nästan vara misstanke om oegentligheter. Vi granskar kostnader hela tiden och kommunstyrelsen har tillsynsplikt över alla verksamheter. Det finns en del som vi måste ta till oss i revisorernas kritik mot Itsam och det ska vi göra.  

Conny Gunnarsson: Är det inte bättre att lägga pengar på skolan än Kulturskolan?

Peter Högberg (S): Lägger vi ned kulturskolan finns ingen kulturskola för något barn i hela Vimmerby. Vi har en plikt att alla barn i Vimmerby ska få gå i skola och det kommer de få göra. Det är bara att de får göra det på en annan ort. Jag tror inte att någon vill leva i en kommun utan kultur och föreningsliv. De betyder väldigt mycket och väldigt många skattekronor växlas upp med ideellt engagemang.

Conny Gunnarsson: Får alla idrottsföreningar lika mycket?

Peter Högberg (S): Ja. Föreningsbidraget följer ett tydligt och transparent regelverk.

Åke Hammarskjöld: Kan oppositionen och majoriteten sätta sig ned som vuxna människor och diskutera det här?

Ingela Nilsson Nachtweij (C): Vad gäller mig kan jag absolut sätta mig ned och diskutera frågan när som helst för den här frågan är så stor. Vi har yrkat i KS att vi ska göra om och göra rätt och göra en budgetprocess på det sätt som man brukar göra. Man gör det alla partier tillsammans. Varför har man det detaljerat besparingen för BUN? Det är olyckligt för att det blir så konstigt. Vi vill göra en budgetprocess på det sätt som vi brukar göra. Oppositionens huvudmål är att rädda skolorna och vi kommer presentera vårt förslag på onsdag.  

Rebecka Fredriksson: Vi har billigare skola än jämförbara kommuner. Varför då spara på skolan?

Helen Nilsson (S): Det handlar om att när man sammanräknade alla verksamheter så är den dyrare. Vi måste ha resurser för att driva verksamheten. Gymnasiet kostar pengar. Det är ombyggt och med högt söktal – men det kostar. Tar vi bort utbildningar där skulle vi få betala utbildning på andra pengar. 

#1 - - Bengt Blomberg:

Jag har lite förslag på hur jag ser på hur skolan skal spegla familjen, föreningarna som kittet i länderna och samhällena globalt som lokalt.

Skolan. Det handlar om framtiden 10 - 25 år, en generation! Prioriterar vi rätt ger det 100fallt igen!
Staten skall ha det övergripande ansvaret ekonomiska, moraliska och etiska så vi får en likvärdig skola i hela landets kommuner. Jag diskuterar gärna lärarutbildningen, Mötestekniken, Arbetarerörelsens historia, pedagogiken (det är barnen som lär och kan själv, inte läraren som lär barnen Diskuterar och motivera, med barnen så de själv får fram det rätta svaret) Arbetslivserfarenheten och att kunna kunskaperna, som de blivande lärarna ska ha i undervisningen, innan Lärarutbildningen!

Min åsikt är också att det behövs grundläggande förändringar i lärarutbildningen.
Lärarna kan inte lära barnen eller ungdomarna! Att vara lärare är att få barnen att se, tänka och känna, att jag (eleverna) fixade svaret! Att teori och praktik hänger ihop för eleverna. Att ha mötestekniken från de börjar skolan tills de slutar, är ypperligt för framtiden, med projekt och liknande samt att veta att Ordningsfrågan i föreningstekniken, alltid har företräde!!! Barnen vill ha ordning och reda och lärare,vuxna med en klok, rättvis och sann auktoritet!

Arbetarerörelsens historia, det har även tidigare regeringar och skolverk glömt! Hur många känner till Ådalen? Skärpning! Bondesolidariteten utan diktatorer, Gustav Vasa till Sten Sture och Dacke. Det är viktigt att skyndsamt sätta fokus och agenda på framtiden, skolan - välfärden utan privatisering-vinstmaximering på bekostnad av skattebetalarna, framtiden - Barnen!! Staten, skall naturligtvis avlöna lärarna, för att skolan bli rättvisare bildning i hela landet och statusen skall öka till minst i nivå med civilingenjörsyrkena så vi får tillräckligt med Lärare. Kloka vuxna på raster och korridorer är också kanon, men det skall vara för lärare och andra kompetenta vuxna, kontinuerlig, för att inte svika barnen, minst tre år med samma elever. Följden, bra stimulans att få gängen att göra bra saker. Minskning av mobbing våld samt i slutändan mindre kriminalitet, mera kreativitet i samhällena.
En skola som speglar det BÄTTRE samhällena!
Hälsningar
Bengt Blomberg

#2 - - Benni Svensson:

Personligen förstår jag inte Helen Nilssons svar på Rebeckas sista fråga, vi har en grundskola som är billigare än snittet (5% billigare vill jag ha för mig) "men när man slår ihop verksamheterna blir den dyrare" vilka verksamheter? Har vi ett gymnasium som är brutalt mycket dyrare än snittet? Eller är det i förskolorna det görs av med ohemult mycket pengar? Enligt vad Micael Glennfalk skrivit både på den här bloggens kommentarer och i sin egen så stack gymnasiets IT-kostnader iväg därför att man underskattat behovet av accesspunkter då man inte räknat med elevernas privata telefoner och paddor. Frågan jag ställer mig är: är det nödvändigt att hålla elevernas privata enheter med wifi? Kräver undervisningen att man utöver den dator (med tillhörande nätaccess som den självklart ska ha) som skolan håller med även måste ha en mobiltelefon och padda? På sätt och vis känns det likvärdigt med att ge elever som redan fått ett busskort ersättning för bensin om de väljer att trots att de fått ett busskort åka moped/bil/epa-traktor till skolan?

#3 - - Anonym:

Benni. Glennfalk har fel. Gymnaiset får skit för att de på gymnasiet förstår IT-problematiken och vågar kritisera. ITSAM är en helig ko för Glennfalk, därför går han till full attack. Om det nu är så att det är gymnaisets fel för att det inte fungerar. varför fungerar då det trådbundna nätet genomuselt? Varför kalkylerade inte ITSAM med att WIFI-nätet skulle kunna ta paddor och mobiler när man upprättade det? Det är ju ITSAM som är "proffsen". Ska inte de hjälpa oss då? Omorganisera hela IT-strukturen. Gå ur ITSAM så fort som möjligt, och skapa en grupp med kompetenta människor (ej konsulter!) som kan komma fram till en betydligt kompetentare, effektivare och billigare oragnisation som jobbar MED kommunens intentioner och inte emot. Dessutom kan jag säga att VDI:n är seg, slö, streaming går ej, elever kan inte logga in på enheterna på grund av olika problem som aldrig löses utan löses för stunden/lektionen. T.o.m Word går segt. Jag undrar om det hade accepterats på Roxx att ha så dålig effektivitet som det innebär att ha ITSAM som leverantör.

Till top