Dagens Vimmerby

Mer än gärna betalar jag skatt. Mer än gärna betalar jag mycket skatt. Men jag har ingen lust att betala Anders Hermanssons diesel. Ingen alls faktiskt. Hur kan så många gemensamma miljoner gå till enskilda fickor? Och hur är det möjligt att skattebetalarna inte har någon möjlighet att få veta vad de får för pengarna?

Jag betalar gärna skatt. Jag betalar gärna mycket skatt. Jag lägger gärna pengar på att våra barn får en bra utbildning, på forskning, på förskolan, på infrastrukturen, på sjukvården, på äldreomsorgen, på människor som saknar jobb, på politiker, på polisen, på sjuka, på rättsväsendet, på bistånd, på människor som flyr från krig, på bostäder, på kulturen och på vackra blommor i rondellerna.

Jag är beredd att betala skatt för allting som jag anser behövs i ett samhälle. Men det betyder inte att jag ser ett egenvärde i en hög skattesats – eller att jag är beredd att betala mer än vad som behövs.  

Frågan om vinster i välfärden är komplex och mångfasetterad. En sak vet jag väldigt säkert: jag tycker inte att samhället behöver Anders Hermanssons vårdklipp på 60 miljoner. Även om verksamheten varit prickfri hade jag ansett att de 60 miljonerna kunde ha använts bättre.

4 500 barn placeras varje år

I fem delar har Vimmerbybloggen granskat Anders Hermanssons HVB-hem (hem för vård och boende) Ekängen i Virserum. På så kallade HVB-hem vårdas några av samhällets mest utsatta. Människor med psykiska diagnoser, missbrukare eller ensamkommande flyktingbarn är några exempel på individer som kommunernas socialtjänster placerar på HVB-hem.

Kommunerna betalar ofta mellan 3 000 och 4 000 kronor per individ och dygn för placeringarna. Varje år placeras cirka 4 500 barn och ungdomar i HVB-hem. 80 procent av placeringarna sker på hem som drivs i privat regi.

På Ekängen har 27 procent av skatteintäkterna gått till Hermansson själv under de åtta år som Vimmerbybloggen tittat på. Trots år av massiv kritik från Socialstyrelsen och IVO. När IVO stängde verksamheten i februari bedömde man att klienterna inte fick någon vård alls.

För 3 000 kronor per dygn fick kommunerna alltså en lägenhet i utkanten av Virserum och mat. Ingen vård. Grand Hotel hade varit billigare.

HVB-hemmen de mest lukrativa

Hermansson är bara ett exempel av många. HVB-hemmen är vårdbranschens mest lukrativa. Enligt kreditupplysningsföretaget UC är sju av de tio mest lönsamma vårdföretagen HVB-hem. När Dagens Samhälle granskade de 365 bolag med HVB-verksamhet som 2013 omsatte mer än 10 miljoner kom man fram till att 144 hade en vinstmarginal på över tio procent. 47 av dem låg högre än 20 procent.

Minst 20 av 100 skattekronor i vinst alltså.

Hermansson och Ekängen ska kritiseras för bristerna i verksamheten – inte för de brister i systemet som tillåter honom att kombinera en undermålig verksamhet med en vinstmarginal på 27 procent. Och som gör det helt utan ekonomisk granskning.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) granskar verksamheten. Inte ekonomin. Den granskar ingen.

Varför gäller inte offentlighetsprincipen?

Medias, som snart inte längre har råd med granskning, granskning av HVB-hemmen är begränsad till årsredovisningar, IVO:s inspektioner och information från medarbetare. Närmare än så kan varken journalister eller allmänheten komma den offentligt finansierade vården.

Offentlighetsprincipen är kanske journalistens viktigaste verktyg. Den gäller staten, landstingen, kommunerna – och alla deras bolag. Men den gäller inte bolag vars intäkter till hundra procent utgörs av skattemedel.

Varför gör den inte det? Varför kan allmänheten inte begära ut det exakta beloppet på Hermanssons dieselnota? Varför kan vi inte begära ut fakturor på alla Ekängens inköp? Varför har de privata HVB-företagen andra spelregler än de offentligt ägda HVB-verksamheterna?

Varför vill inte politikerna veta hur allmänhetens pengar används?

Utan offentlighetsprincip – ingen insyn. Det gör att Anders Hermansson via sitt fastighetsbolag kan ta ut vilken hyra han vill. Det gör att han kan tanka sina bilar hur mycket han vill. Det gör att han kan göra en vinst på 60 miljoner samtidigt som personal saknar rätt utbildning och de utsatta klienterna inte får den vård de behöver.

Hur har Vimmerbys pengar använts?

Samtidigt som HVB-företagen gör miljonvinster går socialnämnderna runt om i landet på knäna. Vimmerby kommun är ett otroligt tydligt exempel. Under de senaste åren har socialtjänsten i Vimmerby behövt placera ett antal individer på HVB-hem.

Just de placeringarna utgör den absolut största orsaken till att Vimmerbys socialnämnd vid 2015 års slut kommer att ha gjort ett underskott på 100 miljoner på fyra år.

Vimmerby har inte gjort några placeringar på Ekängen – men Vimmerbys ekonomiska kris finns i samma systemfel som Anders Hermansson utnyttjat. Det är en skandal att vi inte kan få veta hur våra pengar har använts.

Jakob Karlsson